bara virrvel

för ett tag var lyckan total, helt underbar nu ligger jag o stirrar i taket, klockan är på tok för lite för att ta sig upp ännu, ändå har jag ingen ro i kroppen, har tillsammans sovit kanske tre, max fyra timmar i natt, har ingen ro, vrider o vänder, känner o tänker samtidigt som jag känner mig helt jävla tom, bara som en stor svart klump, en klump som trängt in i mitt huvud, hur får jag bort den? den kommer nog aldrig försvinna helt. jag är delad, så inåthelvet, känslorna vrrvlar omkring som en stor lövhög en stormig oktober dag, ingen ordning, bara virrvel. - glädje o lycka som blandas med panik o förtvivlan - äcklig eller stolt, jag vet inte? jag vet ingenting just nu mer än att jag är livrädd.