länge sen nu men de går inte en dag på jag tänker på allt som varit, de vill inte försvinna, jag drömmer, tänker o känner tillochmed ibland, är det vad som kallas bearbetning tro? jag vet inte, vet dock att de fortfarande svider, så förbannat, gör så ont i hjärtat. de e klart de kommer fler chanser, men va fan, de hjälper inte att tänka så, de kändes ju så bra, klart man var rädd o halvt panikslagen ibland, men va fan, jaja, de får ta den tid de tar, de har jag beslutat mig för.
puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar