vem är hon?

hatar att vara ensam just nu, minuter känns som en hel evighet, paniken kryper sig på o jag känner inte igen mig själv längre, kan hur som helst, när som helst försvinna in i mig själv o tankarna, de där tankarna, mörka som självaste natten, fy fan för det här. förvirrad men samtidigt helt tom, känner mig tom, men ändå inte, jag är bara ledsen.

aldrig mer, vill aldrig mer uppleva detta!

hjärtan

tur man är omringad av underbara människor!

lipsill

ju längre tid de går, desto jobbigare blir det, dock kanske inte så konstigt. först kom chocken, nu när den väl lagt sig börjar man vänja sig vid tanken o de e då de blir fruktansvärt jobbigt. är som en liten lipsill o grinar över de mesta, o typ hela tiden, men jag tänker vara ledsen när de kommer, skiter i att vara tuff o stark, de kan jag vara andra gånger, men fan inte nu, som tur är har jag min alldeles egna o underbara bejbi vid min sida som igår hade tänt levande ljus i hela lägenheten, fixat god mat tills jag kom hem o köpt en jättebukett med röda rosor. KÄRLEK!

är egentligen ganska tom, men fastnar lik förbannat i mina egna tankar o blir kvar där, folk får be en exra gång om uppmärksammhet och det ber jag om ursäkt för, men jag e inte riktigt mig själv just nu.

något orolig jävligt rädd

emeli -hjärta- joel

var inte rädd. jag går brevid dig. kom ta min hand. jag håller i dig.

här i min famn kan du våga tro. sänk dina murar. jag ger dig ro.

för att jag älskar dig så som du är och jag vill ge dig allting jag har.
låt mig få bära dig när du är svag för du betyer allting för mig.
va inte rädd. jag går brevid dig.

nu är jag din och nu kan jag andas. här blir jag kvar. för här vill jag stanna. se på oss nu. livet är vårt. se du den framtid som vi, vi kommer få.

*

plupp!

trasig

jah, de e rätt mycket just nu, kroppen min är inte som den ska, o de senaste inläggen har säkert inte vart speciellt muntra, men de e inte bra så låt mig vara ledsen. de e åt helvete rent ut sagt, jag måste få vara ledsen. de känns helt sjukt. jag är så jävla splittrad. tårarna kommer o går. ibland tänker jag inte ens på det, men de kommer i fatt lika fort. känslan. helvete! inte nu!

de kommer bli bra, men jag måste få läka, o de kommer nog ta sin tid, för just nu är jag så jävla trasig

måndag, 08.30!

liten blir stor

just det, var ju över o firade prinsen igår efter jobbet, lilla killen har blivit stor, hela fyra år o han är så stolt " nu är jag stor kille emmi så nu kan jag hjälpa dig med massa saker, vi kan laga mat" han är underbar. fick bara ett litet paket igår, de blir mer när han o lillan kommer på söndag. hon fick för övrigt också ett litet paket, en liten hello kitty gosis, hennes favvo :) de var kul att få träffa dem igen, trots att de inte var så länge sen, men deras kramar, de finns inga bättre med mer kärlek i. de är toppen!

tidigt morgon

ligger vaken, åter igen. bejbi åkte precis iväg till jobbet, kroppen vill inte riktigt slappana av när jag är själv. vaknade ett antal gånger i natt, kallsvettig o äcklig men bejbi är på sin vakt o tar min hand när jag inte kan sova, han klappar lite o vips så sover jag igen. mitt hjärta.

jag känner mig virrigare än någonsin, kroppen sammarbertar liksom inte. hjärtat sviker ibland o de känns som om jag får svårt att andas. känslan i kroppen går inte att beskriva. jag skriker o skrattar på samma gång.

väntar samtal klockan 08, hoppas på en tid idag, när jag äntligen är ledig, carro kommer hit under dagen också, hoppas hon tar med sig emilian, även fast kim har sem. den lille killan är helt underbar, skiner alltid som en sol o vi brukar hitta på en massa bus, han får mig också att slappna av, lollo kommer också över, vi ska ses o fika lite alla tre, de blir mysigt.

ledig idag, jobbar med lina i morgon (10-18), ledig fredag, kör (10-15) på lördag med birgitta, sen blir det en hel veckas ledigt, fy fan vad de kommer lägligt.

livräddare

dagen på jobbet, jah, vad ska man säga? allt gick käpprätt åt helvete, men vad hade ja tänkt mig på bara fyra timmars sömn? i morse hade ja gjort vad som helst för att få ligga kvar, som tur är så är jag ledig i morgon de behöver jag. är fortfarande som en jävla zombie, som tur var fick jag låna carros värmekudde så förhoppningsvis får jag sova inatt, den räddar liv!

- joel, min joel, han är bäst, finns ingen bättre o jag älskar honom mest av allt! <3

zombie

hur fan är det tänkt att jag ska orka med den här dagen på jobbet? tankarna o blicken är nån helt annan stans. ringde även, men aldrig att man får prata med nått annat än en jävla telefonsvarare, fuck! de skulle ringa upp mig, i MORGON! vaddå imorgon, jag behöver prata nu!

helvetes jävla skit!
är som en zombie, nu blir det jobb, fy fan så kul, NOT!

bara virrvel

för ett tag var lyckan total, helt underbar nu ligger jag o stirrar i taket, klockan är på tok för lite för att ta sig upp ännu, ändå har jag ingen ro i kroppen, har tillsammans sovit kanske tre, max fyra timmar i natt, har ingen ro, vrider o vänder, känner o tänker samtidigt som jag känner mig helt jävla tom, bara som en stor svart klump, en klump som trängt in i mitt huvud, hur får jag bort den? den kommer nog aldrig försvinna helt. jag är delad, så inåthelvet, känslorna vrrvlar omkring som en stor lövhög en stormig oktober dag, ingen ordning, bara virrvel. - glädje o lycka som blandas med panik o förtvivlan - äcklig eller stolt, jag vet inte? jag vet ingenting just nu mer än att jag är livrädd.

emeli med i

jag lär mig aldrig, stannar aldrig kvar efter uppehåll utan börjar istället om från början, på nått nytt i hopp om att bli bättre, jag älskar ju att skriva, så de här med en blogg är nog, egentligen, min grej, om jag bara kunde hålla igång gnistan o ta mig tid för de, men jag säger väl som alltid annars, jag ska försöka o nu börjar vi om, på nytt (igen)



/ e